|
Jag ska ge dig lite:
Vid sk grand mal (tonisk kloniskt anfall med sekundär generalisering, på fackspråk) kan det bli så här
- allt stannar, man kan hinna känna ett 'obehag', sen blir det vitt eller svart, man faller eller 'något'
- under första fasen är ett område berört av epilepsi, innebär vanligtvis att man får ryckningar i en sida av kroppen och kan göra /säga konstiga saker
- nästa fas är hela hjärnan utsatt för en 'elektrisk attack' och ser någon annan på så krampar man, stönar, kippar efter luft, kan bita kraftigt med käkarna (bita sig i tungan). Då ska man helst inte röra den personen som är extremt stark - bara se till att han/hon inte blir skadad.
- den som krampar är inte vid medvetande, andningen kan under en kort stund upphöra, man blir blå om läpparna
- efter kramperna är man vanligtvis helt utmattad och somnar, här först är man nästan kontaktbar, bara nästan - för hjärnan har inte hunnit återställa sig, alla kroppsliga funktioner finns dock intakta! Skulle man vakna eller någon råka störa den som just krampat här så möter dom en lattjo typ - vad som helst kan hända, man är ju ingen!!
- efter uppvaknandet är minnet raderat och man är mycket förvirrad, långsamt vaknar alla sinnen (smak, lukt etc) men hörsel är jättekänsligt från start. Det kan ta en halv dag innan hjärnan är ok igen.
- dagen efter har man ofta ont i kroppen efter sina kramper, om man slog i något eller bet sig, det kan ju naturligtvis sitta i några dar
- har man tur slipper man ett anfall nära på det första, annars upprepas det hela och allt blir så mycket jobbigare och det kan kännas som ett besök i dödsriket
(Kom ihåg att grand mal kan upplevas på många sätt...)
|
Logga in
Bli medlem
FAQ
Sök
